Viewing entries tagged
upphandling

Rätten att misslyckas?

Comment

Rätten att misslyckas?

För att följa upp våran tidigare artikel gällande problematiken inom LOU och offentlig upphandling. Trenden med färre anbudsgivare är tydlig och framförallt fler tilldelningsbeslut där endast EN anbudsgivare deltagit främjar inte syftet med LOU. 

Nedan är det senaste halvårets offentliga upphandlingar som endast haft EN anbudsgivare som därmed även blivit tilldelade. 

2019-02-08
IT-Arbetsplatser, tillbehör och tjänster 2018, Landstinget Blekinge, Karlskrona

2019-02-28
Licenspartner, Eskilstuna kommun

2019-04-25 
Mobiltelefoner och tillbehör, Tekniska verken i Linköping AB (publ)

2019-05-15
Bärbara elev-datorer med tjänster 2019, SÄFFLE KOMMUN

2019-05-28
PC till gymnasiet, Uddevalla kommun

2019-06-07
IT-Partner för område hårdvara för IT-arbetsplats, mobiltelefoni, AV och tillhörande tjänster, Mora Kommun

2019-06-12
Licenser och programvaror, Håbo kommun, Bålsta

2019-06-12
Ramavtal för nätverksprodukter, UMEÅ UNIVERSITET

2019-06-20
Service- och supportavtal gällande Domstolsteleteknik i domstol
SVERIGES DOMSTOLAR, Jönköping, Domstolsverket, Sveriges Domstolar, 31 myndigheter och 215 salar.

2019-06-20
IT-tillbehör Härnösands kommun, Härnösand  

2019-06-27
Datortillbehör och användarnära IT-produkter, Tillväxtverket, Stockholm

Summerat så är det alltså 11 offentliga upphandlingar som misslyckats främja den fria konkurrensen genom att möjliggöra att flera olika anbudsgivare skall kunna konkurrera på samma villkor och för att på detta sätt få fram bäst möjliga prisbild och tilldelningsbeslut. Vidare kan man på dessa tilldelningsbeslut tyda att det i de allra flesta fallen är de större leverantörerna som dragit det längsta stråt och 45% av tilldelas en och samma IT-partner. 

Frågan man ställer sig är om alla verkligen har rätten att lyckas eller misslyckas i dessa fall utifrån givna förutsättningar? 

Comment

Färre slåss om 700MDR

Comment

Färre slåss om 700MDR

IT-Sveriges upphandlingssfär omfattar ett antal miljarder som ligger öppet för mer eller mindre alla spelare på marknaden. Offentlig upphandling innebär med andra ord stora möjligheter för leverantörer att få nya kunder, men enligt siffrorna så verkar fler och fler upphandlingar i slutändan få summera färre antal anbudsgivare.

Andelen upphandlingar med endast 1 anbudsgivare har ökat årligen sedan 2012 och uppgick 2017 till nära 19 procent. Andelen upphandlingar där anbud inkommer från 1–3 anbudsgivare har ökat från 51 procent 2012 till drygt 60 procent 2017. Förändringarna indikerar sammantaget ett minskat intresse att lämna anbud i upphandlingar.” 

Källa: Statistik om offentlig upphandling 2018, sida 77
(UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN RAPPORT 2018:2, KONKURRENSVERKET RAPPORT 2018:9)

Finns det inte tillräckligt med anbudsgivare?
Det är Cirka 700 miljarder i potten och så svagt intresse?
Visst, konjunkturen har sannolikt en viss inverkan. …men vart femte anbud är anmärkningsvärt!

Syftet med offentlig upphandling är bl.a. att ta tillvara de konkurrensmöjligheter som finns, något som är tänkta att både gynna leverantörer och upphandlande enheter. En sund konkurrens där leverantörerna tävlar på lika villkor är grundförutsättningen för att detta upplägg skall fungera.

Känns spontant som att något inte är som det ska och samtidigt uteblir debatten kring denna märkliga företeelse? Att komplexiteten möjligen ökat och konsolideringen haglat tätt kan näppeligen förklara dessa siffror. Det är ju trots allt inte fickpengar när vi summerar omfattningen på sista raden. 

Finns det 140 miljarder som redan har förutbestämda destinationer vilket påverkar andra ej etablerade leverantörer från att lämna anbud? Vi kan bara konstatera det faktum och hålla tummarna för att nästa rapport från Konkurrensverket handlar om just detta.

Comment

Kräv funktion!

Comment

Kräv funktion!

Oavsett privat eller offentlig upphandling finns det olika sätt att ställa krav. Att ställa krav på funktion istället för produkt kan vara knepigt, men kan också ge stora vinster i slutändan.

Vad vill ni egentligen uppnå? Kravställning på funktion öppnar upp för alternativa lösningar och driver dessutom innovation, en inte helt oväsentlig parameter i en tid när allt ska optimeras på längden och tvären. 

Det finns självfallet olika situationer där s.k. funktionsupphandling passar sig bättre, men det är värt att i alla fall beakta möjligheten.

Sannolikt kommer ni behöva mer tid och resurser till förarbetet, men att lägga mycket tid i planeringsfasen brukar löna sig oavsett om det gäller upphandling eller något annat.

För att lyckas är det viktigt att utgå ifrån önskade effekter, mål och behov. Ett tips som inte bara gäller funktionsupphandling är att testa utvärderingsmodellen i ett tidigt skede för att säkerställa önskat utfall utifrån kriterierna. Även avtalsuppföljning är en parameter som bör beaktas initialt, allt behöver såklart hänga ihop.

För att nyttja innovationen optimalt i funktionsupphandlingar är det viktigt att undvika begränsande villkor. Krav på referensupphandlingar och företags storlek kan hindra mindre innovativa aktörer från att kunna lämna anbud. På det sättet öppnar man för nya företag med idéer som kan omsättas till lösningar vid denna typ av upphandlingar.

På frågan om det går att blanda produkt- och funktionskrav finns  inget entydigt svar. Erfarenheten säger dock att utvärderingen kan bli komplicerad och att produktkraven tenderar att bli avgörande. Rådet är att inte blanda.

Är det rimligt att skippa produktkraven? Vill teknikerna ha samma tillverkare för att det är bekvämt? Hur påverkas driften om det kommer in ännu en tillverkare? 

Om möjligt, lämna komfortzonen!

Comment

Skydda det som skyddas kan

Comment

Skydda det som skyddas kan

I en kontext där cyberhoten ökar och samhällskritiska verksamheter är potentiella måltavlor är det dags att skydda det som skyddas kan. Kan man bredda tillämpning av undantag vid IT-upphandling?  

Å ena sidan kan man argumentera för att undantag ska tillämpas restriktivt, å andra sidan kan man argumentera för att det är en skyldighet att tillämpa undantag trots att definitionerna i lagtexten inte överensstämmer 100%. Kanske bör det inte ses som en paradox utan istället en möjlighet för verksamheten?  

I en alltmer föränderlig värld, där behov och hotbild ständigt förändras kanske tolkningar kring vad som är synnerliga skäl, rikets väsentliga säkerhetsintressen (LUFS), Sveriges väsentliga intressen (LOU) etc. behöver ändras snabbare än lagstiftarna hinner med? 

Kunskap men framförallt rädslan att tillämpa undantag och bli kritiserad för detta beslut kan ibland ta överhand och bli styrande. Vilket beslut tar vi om vi endast utgår från verksamhetsbehovet?  

Att skydda förmåga och kapacitet i kontexten offentlig upphandling, offentlighetsprincipen, entreprenörer, konsulter och underleverantörer är en utmaning. 

Det gäller att täppa till alla hål, medans angriparen bara behöver hitta ett. 

Som i allt säkerhetsskyddsarbete handlar det om att lägga ett omfattande pussel. Finns det pusselbitar som kan skyddas på ett bättre sätt genom en mer frikostig tillämpning av undantag? 

Om ja, till bekostnad på vad? 

Comment

CSR-krav i upphandlingar

Comment

CSR-krav i upphandlingar

Med en ökad medvetenhet kring företags samhällspåverkan har det blivit allt viktigare för verksamheter att kontinuerligt arbeta och framförallt kunna påvisa Corporate Social Responsibility (CSR) arbete.

Självklart förespråkar Techster att man ska kravställa CSR, men vi ser även utmaningar i hur den faktiska bedömningen skall ske utifrån omfattning, storlek etc. Kan ett mindre bolag vinna mot ett större?

I en upphandling vi medverkande i fick man avdrag för kriteriet CSR. Med lägst anbudspris från Techster så var det just CSR-aspekten som avgjorde utfallet i upphandlingen. Det vinnande anbudet, från en stor aktör på marknaden, fick däremot högsta avdrag och med näst högsta anbudspris räckte det för vinst.

Med en utvärderingsmodell där detta blir avgörande är det praktiskt taget omöjligt att vinna mot en väldigt stor aktör. Ligger detta i linje med upphandlingslagstiftningens syfte, främjar det konkurrens? Relaterat till omsättning kan det mycket väl vara så att en mindre aktör har ett mer utvecklat CSR arbete än en större aktör. Hur värderar man det?

Är det rimligt att alla små och medelstora företag ska ha besökt gruvor i Kongo för att få en bättre förståelse kring konfliktmineraler i elektroniska produkter? Får CSR bedömningen oproportionerligt stor betydelse relaterat till den reella skillnaden som t.ex. ett gruvbesök medför?  Kan det t.o.m. vara så att flygresan till Kongo gör så liten skillnad att flygresans miljöpåverkan inte kan rättfärdiga besöket? 

Missförstå oss inte, Techster tycker att frågan om konfliktmineraler är viktig! Men vill samtidigt belysa att det finns utmaningar och eventuella konsekvenser när man kravställer socialt ansvarstagande.

Comment